Att kommunicera eller inte
kommunicera - är det frågan?
av Cath Blomkvist

NLP handlar till mycket stor del om kommunikation. Denna artikel handlar om ett av NLPs grundantaganden, nämligen: ”Men-ingen med din kommunikation är den respons du får”. Vi har nog alla hamnat i situationer där vi tänker: “Nu ska jag inte säga någonting. Jag vill inte lägga mig i, inte störa, inte påverka”. Frågan är om vi, genom att inte säga någonting, når vårt mål, dvs att INTE påverka, INTE störa, INTE lägga oss i? Med andra ord: är det möjligt att inte kommunicera?

Barn får tidigt lära sig att inte störa, dvs att hålla tyst. Speciellt när vuxna talar. Denna “uppfostran” pågår överallt i samhället; i hemmet, på dagis, i skolan, på fritids och fortsätter även när vi blir äldre och börjar arbeta. Att vara tyst i “rätt” situationer ses ofta som en dygd. Vi lär oss på detta sätt att tro att det går att inte kommunicera.

Men vad händer - egentligen - om man väljer att vara tyst i exempelvis följande situationer?

• En tonåring funderar på vad hon ska välja för utbildning. Mamman vill inte påverka hennes val och håller därför tyst…
  
  
• På jobbet diskuterar några kollegor chefens dåliga beteende. Stina vill inte att chefen genom de andra ska få veta vad hon tycker om honom och därför säger hon ingenting…
  
  
• På en middag pratar en gäst oavbrutet om sina problem med sin make, som inte är närvarande. En av gästerna, Ola, känner sig mycket illa till mods, men vill inte lägga sig i, och väljer att inte säga något. Istället snurrar han på sitt vinglas och tittar tomt ut i luften…

De olika personernas tystnad i dessa situationer tolkas av de andra inblandade. Tonåringen blir kanske ledsen över mammans “ointresse” för hennes framtid. Stinas kollegor tror att hon tycker att chefen är juste och att hon går hans ärenden. Och även om Ola inte vill lägga sig i samtalet på middagen, så uppfattar den snacksaliga gästen att Ola är berörd av samtalet och väljer att tro att han tycker synd om henne…

Hur personerna än väljer att tolka tystnaden så har de rätt i sin tolkning – mottagare har nämligen alltid tolkningsföreträde till kommunikationen.
- Kommunikation? Men de sade ju ingenting! kanske du tänker.
Nej, visserligen inte, men kom-munikation består av så mycket annat, t.ex. ögonrörelser, miner, gester, hummanden. Bara det faktum att en person är närvarande i en situation innebär att den kommunicerar. Även om den är tyst…

Man kommunicerar alltså jämt och ständigt, oavbrutet, vare sig man vill eller inte. Och andra människor väljer att uppfatta ens kommunikation på det sätt som passar dem och deras syfte. Genom att “inte kommunicera” lämnar man alltså fritt över tolkningen av sin kommunikation till mottagarna. Så länge man är medveten om att det förhåller sig på det viset, är det ju ingen fara. Men man måste ta konsekvenserna av sitt val. Vill man däremot ha någorlunda kontroll över effektiviteten av sin kommunikation behöver man vara mer aktiv i sin kommunikation. Med NLP lär du dig bland annat detta!

Naturligtvis har man rätt att strunta i att ta ställning, välja att inte säga sin mening i avsikt att inte påverka, inte lägga sig i etc. Men för att inte tappa hela kontrollen över sin kommunikation är det bra om man talar om varför man håller tyst. Med ett ärligt och rakt uttalande minskar tolkningsmöjligheterna.

En ytterlighet till att vara tyst är ju att själv prata oavbrutet, så att mottagaren inte har en chans att ge feedback på det man säger. Uttrycket “det finns en anledning till att vi föddes med en mun och två öron” är relevant här. Att ställa frågor är ett av kommunikationens viktigaste verktyg. Genom frågor får vi reda på vad mottagarna tycker, reagerar på, uppfattar av utskickade budskap mm. Utan att ställa frågor (och vänta på svaren!) blir det mindre lätt att planera sin kommunikation så att den blir så effektiv som möjligt i det givna sammanhanget. Fortfarande är det mottagaren som har tolkningsföreträde, men genom mottagarens svar på dina frågor vet du om du måste förtydliga det du just sade, göra tillägg osv. Med andra ord: om du inte får den respons du vill ha på din kommunikation, så är det ditt ansvar att ändra din kommunikation tills du får den respons du vill ha.

Med allt detta sagt borde artikelns rubrik alltså skrivas så här:

Vad vill jag kommunicera? Det är frågan!